Ordlista – bärighet, glapp, funktionsbild och övriga begrepp

Ambition: Något organisationen vill uppnå, men där alla nödvändiga beslut eller villkor ännu inte finns. En av tre funktionsstatusar, jämte beslutad ordning och faktisk praktik.
Analysöverenskommelse: Ramen som avgränsar ett analysuppdrag och fördelar ansvar innan känsliga slutsatser uppstår: vilket beslut arbetet ska stödja, vilka källor som får användas, vem som äger nödvändiga organisationsbeslut och när arbetet ska pausas.
Beslutad ordning: Det som en behörig beslutsägare faktiskt har beslutat om funktion, mandat, prioriteringar eller resurser.
Bärighet: En arbetsdefinition för relationen mellan en människa, en funktion och organisationens villkor över tid. Bärighet är inte ett individmått eller en totalsumma.
Bärighetsloopen: Metodens sex rörelser: beskriv konstruktionen, pröva villkoren, förstå yrkeslivet, formulera och motpröva hypotesen, besluta och fördela ansvar, följ arbetet och lär. Loopen stängs inte – den öppnas igen när villkoren ändras.
Faktisk praktik: Det arbete och den beslutsordning som enligt flera relevanta underlag faktiskt återkommer. Praktiken kan fortfarande vara omstridd eller ofullständigt belagd.
Fairquest-metodik: Den erfarenhetsbaserade arbetsmetodik som boken beskriver. Forskning och regler kan stödja enskilda analysfrågor utan att validera metodiken som helhet.
Funktion: Arbetets mening, resultat, aktiviteter, beslut, mandat, beroenden och tidsmässiga villkor i ett bestämt organisatoriskt sammanhang.
Funktionsbild: En daterad beskrivning av funktionen. En prövad funktionsbild visar källor, skillnader, status och kvarstående osäkerhet.
Funktionsintervju: Ett samtal där frågorna härleds ur funktionens kritiska situationer, där alla kandidater möter samma funktionskritiska kärna och där följdfrågornas syfte är synligt.
Glapp: En relevant motsägelse eller frånvaro mellan ansvar, mandat, resurser, tid, beroenden, erfarenhet eller överenskomna arbetsvillkor.
Hypotes: En preliminär förklaring eller framtidsformulering som uttryckligen kan ändras när nytt underlag tillkommer.
Kompensator: Den som i praktiken bär ett glapp som strukturen inte hanterar: personen i funktionen, en kollega, ett team, en kund eller en chef högre upp. Kompensationen kan vara synlig, som övertid, eller osynlig, som ständig omprioritering.
Korsanalys: Den fas där underlag om människans yrkesliv, funktionen och organisationens villkor förs samman utan att deras skillnader först har redigerats bort.
Motprövning: Aktiv sökning efter uppgifter, alternativa förklaringar och observationspositioner som kan ändra en preliminär slutsats.
Observation: Det en observatör noterade i en avgränsad situation, med angiven tidpunkt, observationsposition och begränsning. Observation är inte samma sak som tolkning.
Observationsposition: Varifrån en källa har sett arbetet – som utförare, ledare eller mottagare av resultatet. Ingen utsaga får större räckvidd än källans möjlighet att veta.
Ohälsosam arbetsbelastning: Enligt AFS 2023:2: när kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna och obalansen blir långvarig med otillräcklig återhämtning.
Strukturägare: Den som har behörighet att ändra mandat, resurser eller organisationsdesign, och därför är den enda som kan äga ett strukturellt villkor. Skiljs från processägare och utförare.
Strukturellt glapp: Ett glapp i arbetets konstruktion, exempelvis ansvar utan mandat, mål utan resurser, uppgifter utan tid eller beroenden utan ägare.
Systematiskt offer: När samma nödvändiga del ständigt får stå tillbaka utan att organisationen omprövar konstruktionen – exempelvis återhämtning, kvalitetsarbete eller långsiktig utveckling. Skiljs från tillfällig obalans och medveten prioritering.
Tidsaxel: Ett sätt att följa hur människa, funktion och organisation har formats, ser ut i nuläget och kan förändras framåt. Tidsaxeln är inte en prognos.
Tolkning: Den betydelse en människa eller ett verktyg tilldelar underlaget. En tolkning ska märkas som sådan och kunna granskas.
Utsaga: Något en källa beskriver eller påstår. En utsaga kan vara viktig och välgrundad utan att automatiskt vara ett verifierat faktum.
Villkor: Något som behöver vara sant eller genomföras för att ett beslut ska kunna bära. Ett metodiskt villkor ska ha en ägare, ett datum och ett sätt att följas upp.

Fyra utfall

Metoden använder exakt fyra beslutsutfall, med samma namn genom hela processen. De beskriver metodprocessen och ersätter inte arbetsrättsliga beslut, riskbedömningar eller andra skyldigheter som organisationen har.

Utfall	Innebörd
Gå vidare	Centrala villkor finns och kvarstående osäkerhet är synlig och hanterbar.
Villkorat ja	Arbetet kan gå vidare om uttryckliga villkor uppfylls av namngivna ägare vid bestämda tidpunkter.
Omdesign	Behovet finns kvar, men funktionen, prioriteringarna, mandatet, resurserna eller tidshorisonten måste förändras.
Stopp	Underlaget eller villkoren räcker inte för ett ansvarsfullt nästa steg.

Fyra kunskapsnivåer

Taxonomin används genom hela metoden för att hålla isär vad ett underlag faktiskt påstår.

Nivå	Vad den är	Vad den inte är
Utsaga	Något en källa beskriver eller påstår.	Ett verifierat faktum – även när källan har mandat.
Observation	Vad en observatör noterade i en avgränsad situation.	En tolkning av vad situationen betydde.
Tolkning	Den mening någon tilldelar underlaget.	Sanning – även när flera håller med.
Hypotes	En preliminär förklaring som kan ändras.	En prognos.

Tre funktionsstatusar

Varje central uppgift i en funktionsbild bär en av tre statusar. Statusen anger vad uppgiften påstår, inte hur säker den är.

Beslutad ordning – organisationen har fattat ett beslut och en beslutsägare kan anges.
Faktisk praktik – så utförs eller fördelas arbetet nu, oavsett om någon formellt har bestämt det.
Ambition – detta vill organisationen uppnå, men alla nödvändiga beslut eller villkor finns ännu inte.

Fyra utfall

Fyra kunskapsnivåer

Tre funktionsstatusar

Läs vidare