Slingor

Slingor för klättring – sydda bandslingor i dyneema och nylon för förlängningar, ankarbyggen och alpina drag, CE-märkta enligt EN 566. Här hittar du rätt längder och material, och lär dig var slingan hör hemma i säkringskedjan.

Visar 1–12 av 73 resultat

Racketets mångsysslare

Få saker på selen används så ofta som slingorna. En 60-centimeters blir alpindraw – dubblerad över axeln och utfälld när leden slingrar. 120-centimetaren är arbetshästen för förlängningar, enkla ankare och för att kråka runt block och träd. 240-centimetaren bygger tvåpunktsankare med marginal. Därtill förtjänar repsnöret en plats: några meter 6-millimeters till prusik och friktionsknutar är billig säkerhet vid varje firning.

Dyneema eller nylon?

Dyneema är lättare, smidigare och suger inte vatten – därför dominerar den på alpinracket. Nylon är billigare, tål knutar bättre och har en aning mer dynamik i sig. Bägge sys till slingor som klarar 22 kN enligt EN 566, så styrkan avgör inte valet – det gör vikt, pris och hantering. En bra grunduppsättning blandar gärna: dyneema i draget, nylon där det knyts och byggs.

Säkerhet: slingan töjer inte

Det viktigaste att förstå om slingor är vad de inte gör: töjer sig. Ett statiskt fall direkt i en kort slinga – till exempel vid självsäkring i ett ankare utan rep i systemet – skapar våldsamma krafter även på låg höjd. Håll systemet dynamiskt där det går och lär dig ankarbygge och fallfaktorer på kurs; det är där kunskapen sitter. Besikta slingorna regelbundet – fransning, UV-blekning och styva partier betyder byte – och räkna med tillverkarens maxålder på omkring tio år. Sydda slingor köps alltid nya och hela: knutar på dyneema sänker styrkan rejält.

Vanliga frågor om slingor

Vilka slingor behöver man?

En vanlig start: två–tre 60 cm för alpindraws, ett par 120 cm för förlängning och ankare, och en 240 cm när tvåpunktsankare ska byggas. Tradklättraren lägger på fler med tiden – slingor är sällan det man har för många av.

Dyneema eller nylon – vad ska jag välja?

Dyneema när vikt och smidighet räknas (alpindraws, långa dagar), nylon när priset och knutvänligheten väger tyngre (ankarmaterial, kursmiljö). Båda är CE-märkta enligt EN 566 och håller 22 kN sydda – valet handlar om hantering, inte styrka.

Hur länge håller en slinga?

Följ tillverkarens anvisning – ofta max omkring tio år även oanvänd, betydligt kortare vid flitigt bruk, UV-exponering och kontakt med grus och klippa. Fransning, blekning eller styvhet betyder byte direkt. Slingor är billiga; osäkerhet är dyrt.

Vad är en prusik?

En friktionsknut av repsnöre som greppar repet när den belastas – standardbackup vid firning och räddningsteknikens schweiziska armékniv. Några meter 6 mm repsnöre på selen väger inget och kan göra hela skillnaden. Knuten lär du dig på kurs.

Komplettera med låskarbiner, quickdraws och friends – eller se all klätterutrustning.

Visar 1–12 av 73 resultat